JAG VILL ÄVEN HA MJUKA PAKET


Precis som många andra flickor, min kärlek till kläder är stor. Lite väl stor kanske. Detta går på ungefär 3000kronor, hehe. Skorna och tröjan från JC ska iallafall bli mitt, om jag så ska råna en bank. Men nu ska jag sluta drömma och krypa ner i sängen. Imorgon ska jag måla klart i rummet, woho.

LOTS OF LOVE, E

SNART ÄR DET JUL IGEN


IF I COULD TURN BACK TIME

Jag har egentligen ingen ork till att berätta om gårdagen och natten, men den var riktigt jävla awesome. Hängde först med Carro hem till henne där vi valde kläder till kvällen och taggade med musiken på max. Vid 4-5 kom min mamma och hämtade oss, dumpade oss vid lägenheten och då fixade vid spellista till kvällen, peppade med gamla godingar. Daniel tittade in och överlämnade lite gott att dricka, skjutsade oss till Coop där vi köpte sprite och sedan gick vi till Snabben och beställde varsin kebebtallrik, mmm. 

Vi åkte tillbaka till lägenheten och hällde upp första glaset till måltiden. Efter det kan man väl säga att det sakta men säkert rullade igång. Jag vill iallafall tacka Carro, Joy, Lunkan, Tom, Tobias, Daniel, August, Rydstedt, Emma, Evelina, Amanda, Wiccan, Johan, Jocke, Patricia, Dacke, Felix och My för en riktigt trevlig kväll [ber om ursäkt ifall jag glömt någon]. Även fasr grannarna klagade, sicuritas tittade in och grannen blev nersupen så lyckades vi bra.

Idag var det bara att städa. Kom på nu att jag lämnade kvar påsarna med burkarna och disken är odiskad, hehe. Men dom överlever nog när dom kommer tillbaka från Tyskland. Mamma hämtade mig vid 5 då vi åkte till OKQ8 och köpte varsin french hotdog, mmm. Sedan dess har jag försökt fixa skjuts till en fest i Malmköping som ändå blev inställd. Istället har jag legat i sängen och latat mig. Pratat med min fina vän Joy på msn och kollar just nu Paradise Hotel. Fick nyss ett samtal av Carro som befann sig hemma hos en däckad Linús med Johanna. Stackarna.

Jag och Joy har bestämt att vi ska starta nattbussar, egenföretagare. Skulle passa bra nu till flickorna som försöker ragga skjuts hem. Men, det är ett framtidsprojekt.

LOTS OF LOVE, E

ÖNSKAR ATT DU VAR HÄR



Skin, skin som den sol du är.
Låt hela världen se ditt vackra leende.
[jag säger] Lys, lys som den stjärna du är.
Du lyser upp mitt mörker och jag känner du är med.
Hur du rör mig, talar, sättet du ser mig.
Tack mitt hjärta för alla stunder du ger mig.
Tack mitt hjärta för alla stunder du ger mig

Sitter här på tåget ser hur meter blir till mil,
saknar jag din doft och din vackra profil.
Diggar din stil och sättet du är på.
Diggar din stil, ja du vet det bara är så
för det bara blev så, vet du kan förstå.
Tror det finns en högre plan för oss två.
Känner när vi ser på varann, hur du håller i min hand.

Nu är vi långt isär, olika städer i vårt land.
Värme som sätter mig i brand
och jag känner hur du glöder min vän,
passionen och kärleken de växer med den.
Kan vara mörkret där ljuset kommer sen.
Svårt att ta farväl, svårt att va isär.
Önskar mitt hjärta, önskar du vore här.
Jag önskar du vore här.

Skin, skin som den sol du är.
Låt hela världen se ditt vackra leende.
[jag säger] Lys, lys som den stjärna du är.
Du lyser upp mitt mörker och jag känner du är med.
Hur du rör mig, talar, sättet du ser mig.
Tack mitt hjärta för alla stunder du ger mig.
Tack mitt hjärta för alla stunder du ger mig.

Försöker förklara, jag försöker berätta
hur du lyfter mig, får en tung man att lätta.
Försöker sätta ord fast det inte riktigt går.
Värmen och kärleken läker mina sår.
Tack för att du håller i mig när jag ostadigt står.
Känner du förstår vad jag genomgår.
Tills vi möts igen sitter jag och räknar dar.
Du är speciell, för mig helt underbar.

Jag står kvar, to my insperation and my shining star
to my insperation and my shining star

Skin, skin som den sol du är.
Låt hela världen se ditt vackra leende.
jag säger lys, lys som den stjärna du är.
Du lyser upp mitt mörker och jag känner du är med.
Hur du rör mig, talar, sättet du ser mig.
Tack mitt hjärta för alla stunder du ger mig
Tack mitt hjärta för alla stunder du ger mig.

I'M HEADING OUT

Dagen har spenderats i skolan, med lite försovning men som tur va försenat tåg, där vi startade med hantverk. Idag stod de lite teori om manikyr, fika och mag-massage på schemat. Det var inget för mig. Dels så kittlades det så otroligt mycket och efter gårdagens idrottslektion så har jag skapligt ont i magen.. till och med ett blåmärke under naveln! Efter det var det lunch, engelska och svenska. Fyllde magen med pannkakor och laddade inför en presentation av en artikel i engelskan som jag skrev klart igår kväll, gick helt ok. På svenskan kollade vi på en dansuppvisning typ i aulan. Den var skum. Dom måste ha tagit något innan, seriöst.

Tog bussen till Malmköping med Sandra och Frida där vi pratade om olika filmer samt mumsade på lite godis och några överblivna muffins som jag hade bakat till fikat. Fick sedan stå i kylan i ca 20-25 minuter och vänta på bussen till Flen, usch. Det är det värsta med vintern, att det är så fruktansvärt blåsigt, kallt och blött. Men bussen kom och jag anlände till Flen. Hoppade av vid ICA för att ta mig till Hälsofix och prata om praktikplats, så är hon sjuk? Gud vad irriterande. Får se till att ringa henne igen, praktik på måndag ju!

Men nu är jag iallafall hemma och ska snart börja packa. Jag och Frida ska ha packlista tillsammans via msn, haha. Det lagas även tacos för fullt ute i köket och det luktar underbart gott i mina små näsborrar, mmm. Efter maten drar jag tar jag antagligen mina väskor och parkerar i Flen över helgen. Ska bli så otroligt skönt, kanske får lite trevligt sällskap på lördag också [jag ska ta hand om lägenheten Sofia, det kan du hälsa din mamma]. Men nu ska jag nog ta tag i packningen, den gör sig ju inte av sig själv?

blid från i höstas, mina söta flickor.

LOTS OF LOVE, E

HEJ MITT VINTERLAND

Vi ser det snöar, vi ser det snöar, det var väl roligt hurra.

Jahapp, då var det vinter. Vet att det varit snö ute i säkert dagar, men jag tror inte att jag nämnt det tidigare. Jag minns faktiskt inte. Hur som haver, det snöar. Jag är fett taggad på att bygga snögubbar att brotta ner, slänga mig på en plastpåse nedför en snorhal backe och hoppas att jag överlever och lite slang skulle inte heller sitta fel. Nu när jag tänker efter älskar jag faktiskt vinter precis lika mycket som jag älskar alla andra årstider. Snart är det första advent också och ljus kommer att lysa upp tillvaron i princip i varje fönster man ser.

Ringde precis till Hälsofix och försökte fixa praktik till nästa vecka också. Ska träffas på torsdag och prata, woho. Måste bara säga att det är 5 veckor kvar i skolan innan jullovet, 16 skoldagar för min del. Hörde ni mitt lilla glädjeljubel? Och på torsdag (fredag?) flyttar jag hemifrån. Endast över helgen dock, men iallafall. Kompis, det går bra nu.

Men det är en sak som fattas, som alltid. Något som skulle göra livet nästintill perfekt. Bortsett från det, har jag nog bara kylan att klaga på. Tur att mina fina vänner i skolan förgyller min dag och får upp temperaturen en aning!

lånade en vinterbild från Pernilla, bara för att hon är en grym fotograf.

LOTS OF LOVE, E

We can do this until we pass out!

Ja, idag mår man ju som man förtjänar. Men jag klagar inte!

Igår startade jag dagen med brunch vid 11 med familjen, Sofia, Bella och Micke. Vid 12 drog pappa och gästerna in till Flen för att påbörja sin resa till Rock at Sea-båten, en tradition dom gör varje år. Då blev jag, mamma och bror ensamma i huset och kvart i 2 stressade vi in till Flen för att hinna till systemet innan stängning. Hann med några sekunders marginal. Jag gick upp en stund till Julia och pratade lite osv. Efter att mamma hade skjutsat bror till en kompis hämtade hon upp mig vid Rix och vi åkte vidare till ICA för att inhandla lite smått till kvällen. Efter det åkte vi till Venezia och beställde pizza till tjejkvällen och sen bar det av hem igen.

Då hoppade jag in i duschen och frächade till mig lite. Hann nästan klart innan första tösen ploppad in. Medans jag plockad ihop lite nödvändiga grejer så hann två till anlända. Strax efter det skjutsade mamma oss till lägenheten som jag lånade av Sofia. På så sätt kunde vi vara galna hela natten utan att störa mamma som skulle upp och jobba tidigt i morse.

Det blev lite chill i soffan, kolla varandras skolkataloger och bara allmänt snack medans vi väntade på att den sista tösen skulle anlända med bussen. Vid halv gick jag ut och mötte henne vid bussen - och sen var vi igång. Skrattade, fotade, flummade, skrattade ännu mer och glasen blev båda tömda och fyllda igen. Medans vi värmde våra pizzor i ugnen fick jag ett telefonsamtal av Madeleine, den sista delen i vårat six-pack, och hon ville gärna joina oss iallafall. Självklart fick hon det. Medans vi väntade på henne käkade vi upp våra pizzor, gick ut och fotade lite, gick hem till mig och hämtade glas (plus ett s), kolasås, strössel och silverkulor.

På vägen tillbaka blev vi ifattkörda av Mallis som hoppade av på trotoaren och det blev ett rejält kramkalas ute på gatan. Så gick vi tillsammans, hela gänget, tillbaka till lägenheten och slog oss ner i soffan. Där var stämningen lite.. knas, och jag står in ut med att se någon av mina vänner ledsen, så jag tog tag i situationen, med hjälp av Malin och gjorde en rejäl glassbomb i köket. Där satt vi i en ring, med varsinn sked och moffade medans känslor sprutade ut. Glass och fina vänner är den bästa medicinen, believe me. Efter det blev stämningen lite lättare och vi blev stormade av bröderna Gustafsson och Lukas. Men så fort dom beslagtagit min cola, fyllt magen med godis och myst lite i soffan så förflyttade sig dom till Flen.

Mer än så behöver ni inte veta. Kan bara säga att vi hade så grymt jävla kul, mer eller mindre. Vi skrattade åt en hel del citat som blev sagda under nattens gång och sen däckade dom flesta i sängen. Jag och Malin höll ögonen öppna och kollade på något på tv som ingen av oss förstod oss på och var sociala på datorn. Sista gången jag kollade på klockan stod den på 04.37 sen vandrade jag runt någon gång på morgonkvisten och letade efter en jävla filt så man slapp frysa ihäl där på soffan. Fann dock ingen, så jag kröp upp bredvid min älsklings-Malin igen och somnade om.

Vid 9 tror jag att alla var vakna och hade förflyttat sig till soffan så jag tog bästa insiativet och la mig under ett varmt duntäcke i världens skönaste säng. Dröjde inte länge innan Beccis och Malin hakade på och somnade vid min sida. Under min sömn hade jag världens sjukaste dröm som jag aldrig fick reda på hur den slutade eftersom det plötsligt kom vatten flygande från ingenstans och träffade mitt ansikte. Tack Mallan♥

Då var det bara att gå upp. Jag fixade med lite hjälp av Jennie, frukost på sängen åt mina änglar. Så vi satt i samlad trupp och käkade mackor med ost och drack saft. När allt var uppkäkat så blev det soffsittning igen och Harry Potter och de vises sten som rullade på tv'n. Vid den tiden började en efter en ge sig av hemåt. Först Madeleine, sen Linda, sen tog Malin och Jennie bussen och Beccis hjälpte mig att diska och göra i ordning lite. När allt var klart satte vi oss och kollade slutet på HP innan hennes pappa kom och även hon lämnade mig.

Nu sitter jag i min ensamhet och slötittar på något program. Har en stor godisskål och en påse chips framför mig men mål illa av tanken att äta något onyttigt. Vill ha mat. Såg att det fanns en pytt i panna-påse i frysen. Tror ni att de skadar om jag bara tar en liten smalbit? Låter så fruktansvärt gott. Får se om jag har ork. Nu ska jag nog lägga mig i soffan och vila en stund. Huvudet är inte riktigt med på svängarna än och sömnen är inte riktigt fullbordad. Ikväll blir det Gossip Girl, sen sova direkt. Imorgon är det skola.. brb självmord.

BILDER KOMMER NÄR JAG LAGT IN DOM HEMMA PÅ DATORN. KANSKE.

LOTS OF LOVE, E

Fridaynight with my family

Hej, jag lever faktiskt. Skolan tar bara väldigt mycket av mitt dyrbara liv så bloggen hamnar lite i bakgrunden, men jag har alltid en tanke på er.

Nu är det helg igen, och idag ska jag och min familj åka in till Flen och kolla bio. Harry Potter och dödsrelikerna del 1 hade ju premiär i onsdags, men eftersom jag befann mig i stallet [och lekte med döden] så får vi gå ikväll istället. Jag älskar att gå på bio. Det blir så bra stämning med alla ljudeffekter och så mysigt med många människor ihop tryckta med en stark doft av biopopcorn i hela lokalen. 

Sen så kom äntligen skolkatalogen idag också. Eller bok får man nog kalla det. Tog mig typ en timme att bläddra igenom hela, seriöst. Och imorgon kommer endel av gänget till Skebokvarn och myser med mig i lägenheten som jag lånat av Sofia. Kan nog bli en riktigt bra helg. Och nästa kommer nog bli ännu bättre, sug på den karamellen.


LOTS OF LOVE, E

Från mig till dig, Hugo.


Hugo bad mig lära mig spela och sjunga en låt, hade inget bättre för mig så satte igång direkt. Detta är dagens resultat efter någon timmes träning. Kan såklart finputsas men orkar inte sjunga mer ikväll. Är både trött, arg, besviken och glad. Mycket känslor så de börjar bli time att stänga av tankarna och låta sömnen ta över. Hoppas på en drömfri natt, gårdagens natt var inte kul. Inte alls.

LOTS OF LOVE, E

Kolsvart och iskallt

Ingen skola idag och en extra dag ledigt behövdes verkligen. Fick sova ut, vaknade sådär vid 10, halv 11. Då chillade jag ett tag i sängen, kollade lite tv, spelade lite robot unicorn attack. Sen hoppade jag in i duschen för att piggna till och känna mig något fräshare. Lyckades till hundra procent. Tog bussen vid ett in till Flen där jag gick till körskolan för att göra syntest. Visade sig att jag hade lite sämre syn på höger öga, men inget som skulle hindra mig från vägarna, skönt.

Efter det gick jag en sväng till pw för att hälsa på lite folk. Träffade Patricia och satt och pratade med henne och några boys. Mitt i snacket kom Julia och slog sig ner vid min sida, frågade om jag ville ha skjuts hem osv. Perfekt, då slapp jag vänta på bussen. Så hon skjutsade hem mig och vi satt en stund och pratade om allt och inget, viktiga och lite mindre viktiga saker. Love it.

Nu har jag mest bara legat och latat mig. Jag är omringad av mörker och det är så sjukt kallt, funderar på att ta på mig jackan? Inte okej. Sjukt hungrig också, men mamma springer runt i köket och fixar med flygande jacob som jag hoppas är klart snart. Inte käkat mer än en macka och en clementin, haha. Imorgon blir det skola iallafall, 10.40 - 13.35, två lektioner. Jag ska nog överleva.

LOTS OF LOVE, E

Jag vände om än en gång

Äntligen hemma igen. Drog till Stockholm med familjen igår för att gå på 50årsfest. Det blev en riktigt lyckad kväll måste jag medge. Gratis alkohol är ju aldrig fel heller. Tror att vi tog taxi hem vid 5.00. Ett fullt normalt klockslag för Wennberg'are. Somnade snabbt när jag landade i sängen och sov sådär till ett kanske. Skapligt seg har man ju varit hela dagen, och att sitta i en bil ca. 2 timmar är inte något pluspoäng.

Köpte iallafall pizza i Sparreholm som jag slängde i mig under Gossip Girl. Nu sitter jag och kollar på Vem kan slå Filip och Fredrik och funderar på om jag ska sova lite. Jag är ledig imorgon, så underbart skönt. Då ska jag in till Flen och göra syntest. Sen vet jag inte vad som händer, det återstå att se. 

Ber om ursäkt för dålig uppdatering, jag orkar bara inte.

Sämst mobilkamera, men det var outfiten på festen iallafall

LOTS OF LOVE, E

TONIGHT'S DOING:


HALLOWEEN 2010

Wictoria the devil, Emma the psychopath,  Joy the prisoner and Julia the catwoman

2010-11-06, 23:05

Jag är så sjukt trött på det här. Jag har varit fast här ute i 16 år och det har blivit snäppet värre för varje år som gått. För det mesta har jag haft kul, ovanligt kul faktiskt. Men nu är det inte roligt längre. Det är bara en plåga att ständigt tvingas ha allt planerat varje dag, varje vecka alla månader hela året ut. Har man inte planerat då blir det knas med alla och det slutar alltid med att jag får skiten. Alltid.

Landet är en mysig plats och jag tror att jag egentligen inte skulle kunna klara mig utan det, men att ständigt vara fast är inte något jag hurrar för. Men allt förändras när man växer upp, beteende och vilja. Inte nog med att man ska vara fastspänd mellan klockslag så går man igenom tonåren samt puberteten. Förut hade jag alltid någon att vara med på hemmaplan. Man sprang ständigt mellan staketen och man vet att det fanns alltid någon där, precis bredvid. Nu står jag ensam kvar i princip. Det känns som att alla har kommit steget längre än mig. Jag är kvar här. Fast spänd i fel bil. Helt plötsligt är jag ensam om att hinna med sista bussen hem, ensam om att gå upp tidigare än alla andra eftersom jag måste resa en bit innan. Det gör att jag missar så mycket. Både eftersnacket dom sena kvällarna och dom extra sovminuterna på morgonen.

Just nu är inte livet, känslorna och tankarna på topp heller. Att då vara fast mitt ute i ingenstans innanför fyra väggar får mig nästan att bli psykisk sjuk. Jag kan sitta i timmar intryckt i hörnet på sängen och bara låta tankarna snurra omkring tills jag somnar. Och ja, vi har en telefon. Jag kan ringa mina närmsta när det är som värst, när jag känner att jag är på väg att falla. Men det är ändå inte samma sak som att sitta tillsammans med någon och veta att man har all tid i världen på sig. Här är det alltid någon som klagar på telefonräkningen eller att linjen borde få vara ledig några minuter på dygnet. Och jag orkar inte tjafsa. Så jag avbryter alltid, oavsett om jag är klar eller inte.

Sen vet jag att jag har väldigt bra föräldrar som oftast ställer upp med skjuts, det är ju trots allt deras skyldighet eftersom dom har satt mig här. Men dom har ju också ett liv och jag kan ju inte bygga mitt liv på att pappa alltid ska skippa alkoholen för att jag ska kunna vara med hela kvällen istället för att avbryta till busstider. Jag hatar egentligen att utnyttja andra, även fast jag gör det ofta. Och är det verkligen så att ingen kan hämta och jag ändå inte vill lämna platsen tidigast av alla, så måste jag fixa sovplats, vilket gör att jag "utnyttjar" någon igen. Då får jag ångest - igen.

Jag har verkligen världens finaste och bästa vänner, och jag vet att dom inte alls ser de så som jag tänker. Dom finns där för mig, lyssnar och hjälper. Men att tynga ner det käraste man har med sin egen skit, är det värsta som finns. Men när jag mår dåligt, vill dom ändå lyssna. Ber om att jag pratar ut så att dom kan hjälpa. Då utnyttjar jag dom igen, för över mina problem till deras tankar, för att dom ska få mig att må bättre. Ännu mer ångest. Jag önskar att jag inte var en sådan som tänkte så mycket, bara levde och försökte tänka lite mindre på konsekvenserna.

Jag brukar önska att jag var som en sån där ungdom som lever i USA, eller vart dom nu håller hus. Så fort de händer något kan man bara ta kappan, gå till en vän, knacka på gråtandes och bli välkomnad med värme. Dom frågar inte ens vad som är fel innan dörren är inbjudande öppen och tekoppen erbjuds. Jag önskar det kunde vara så här också. Ibland. Det är inte alls så att man tar allt förgivet, man vet bara att man betyder så mycket att tid eller plats inte spelar någon roll. Och när man väl "utsätter" någon för en sådan händelse, vet den att den kan göra precis samma sak mot dig. Man finns för varann. Verkligen när som helst, var som helst. Utan minsta suck.

Idag fick jag verkligen en panik-ångestattack. Jag försökte verkligen med allt jag kunde för att ha någonstans att ta vägen istället för att vara hemma. 21.23 tog jag bussen till Flen. Jag visste att jag var bjuden på en fest som jag kunde titta in på. Bara de att jag hade ingen att gå med och den som jag hade tänkt att träffa var inte längre kvar. Så istället gick jag runt i minusgrader i en stad som låg helt öde. Smsade till alla som jag skulle kunna tänka mig att träffa, som bodde i närheten. På ett diskret sätt, bara kollade om dom hade lust att träffas lite. Jag vill somsagt inte tvinga någon till något, det handlar helt om fri vilja. Och jag förstår att man är upptagen, inte hemma, sover eller helt enkelt inte orkar. Jag kom ju där från ingenstans helt utan förvarning. Men det får mig att sakna den där närheten som dom har i amerikanska serier speciellt. Men allt var verkligen bättre än att sitta hemma och låta tankarna förstöra ännu en kväll, även om det innebar en väldigt ensam promenad mot ingenstans.

Efter en och en halv timme tog kylan kål på mig och jag ringde taxi. Det kostade mig 250kr att hindra en kväll instängd i ångest. Bara för att jag bor utanför staden. Visst kan de vara skönt att vara lite outside ibland, slippa trafik och folkmassor (även fast det kanske inte svämmar över av dom i Flen) men det har sina onda sidor. Och i just denna fas jag är i nu ser jag något fler minus än plussidor. Det som tar mig hårdast är nog ensamheten. Att veta att det inte finns någon precis bredvid, någon som alltid funnits där.

LOTS OF LOVE, E

jag var ett loppisfynd, han ville ha något och jag blev använd en gång mest på skämt

Jag ser sprickor i horisonten som ingen ser
Hur små saker blir stora på nära håll
Det fanns en tid då ingenting kändes som mycket mer
Är det här allt, tror jag nog att jag vänder om

Igår var jag högst upp. Imorgon är jag nedanför
Jag ser inga gnistor slå ifrån min egen glöd
Jag vill känna mer, se mer än jag ser. Något kommer brännas ned
En miljon på banken men ingenting att leva för

Inget ljus utan mörker. Jag står i mitten nu
Jag kan se det från ovan fast jag är under dig
En prostituerad soluppgång där jag blickar ut
Jag vill kramas och kyssas men du vill knulla mig
Igår var jag högst upp. Imorgon är jag nedanför
Jag ser inga gnistor slå ifrån min egen glöd
Jag vill känna mer, se mer än jag ser. Något kommer brännas ned
En miljon på banken men ingenting att leva för

Det var så länge sen sist jag kände hjärtat slå
Senaste gången jag minns var jag nog 13 år
Det var så länge sen sist jag kände hjärtat slå
Om det slår gnistor är det knappast dig jag (Uh-uh)
Det var så länge sen sist jag kände hjärtat slå
Senaste gången jag minns var jag nog 13 år
Det var så länge sen sist jag kände hjärtat slå
Om det slår gnistor är det knappast dig jag tänder på

Igår var jag högst upp. Imorgon är jag nedanför
Jag ser inga gnistor slå ifrån min egen glöd
Jag vill känna mer, se mer än jag ser. Något kommer brännas ned
En miljon på banken men ingenting att leva för

Du var bättre förr

Lyssnar på Daniel Adams-Rays platta. Grym! Vid halv 10 bär de nog av till Flen. Vet inte om jag ska till Hanna eller om jag ska till Philip. Får se vart jag hamnar. Vet inte hur jag kommer hem, men bror och pappa befinner sig ju på Amazon så kan väl haka på en taxi med dom om det vore så. Känner att jag är väldigt bra på att uppdatera, men just nu orkar jag bara inte. Jag kommer säkert tillbaka när tiden tycker så.


LOTS OF LOVE, E

Is it real or just a bad dream?

Hade halloweenfest igår. Blev inte mycket folk, men det förvånar mig inte. Varit rädd för den här dagen i en vecka fan. Men jag överlevde iallafall, och lyckades ta mig runt på spökrundan helt iskall. Om jag ska vara ärlig så var jag så rädd att jag inte kunde springa eller skrika. Gick med min ficklampa riktad ner i backen och kollade där hela vägen. Bättre det än att ha adrenalinkickar 24/7.

Pernilla och Emma lämnade just huset, och jag sitter och käkar godis och kollar film. Ikväll är det fest, Hanna fyller år och ska ha halloweentema på det. Förslag på vad man kan vara? Vetefan vad jag va igår, men jag va fett cool.

LOTS OF LOVE, E

Livet enligt Rosa

Gårdagen spenderade jag i rummet ner-stänkt i målarfärg. Alla väggar färdigmålade med grundfärg där jag kunnat måla, känns jävligt bra. Malin kom och hälsade på med 16.55-bussen. Vi har käkat tacos, glass, popcorn och haft filmmaraton. Kollade först på Det brinner, efter den Sherdil, sen anslöt sig Sebastian till huset och då drog vi igång Paranormal Activity så vi fick bli lite skrämda. Efter det började vi kolla på Pappa polis men den ersattes snabbt med Torkel i knipa. Sen blev klockan för mycket för Sebbe så han drog sig hemåt medans jag och Malin kollade på Livet enligt Rosa-serien. Vi hann till avsnitt 10 innan hon åkte med 05.50-bussen hem för att sova. Jag har precis kollat klart på 12:e och sista avsnittet så nu håller jag på att ladda ner filmen, Rosa: the movie.

Känns onödigt att sova nu? Idag har jag massor att göra. Ska förbereda allt inför min halloweenfest imorgon, vilket innebär ett besök till affären och en total ny-styling av vardagsrummet. Jag är sådär lagom taggad nu, kanske inte den bästa uppladdningen med en no-sleep-night. Går och lägger mig tidigt ikväll istället så blir det ju fredag snabbare.

LOTS OF LOVE, E

2 fast 2 furious

Okej, jag är kär i bilar. Jag erkänner.

Humöret går upp och ner, och det irriterar mig och dom runt omkring mig ännu mer. Kom hem från Sebastian för ett tag sen. Gav han ryggmassage medans vi kollade på 2 fast 2 furious. När jag anlände dit möttes jag av ett rökfyllt rum och en doft som inte var den mest inbjudande hehe. Men jag överlevde. Kom somsagt hem för ett tag sen, kollade klart på filmen hemma och nu är det Paradise Hotel som går. Missade gårdagens avsnitt, så hänger inte med så mycket. Får nog kolla reprisen i helgen.

Annars så är jag ganska glad nu. Kommer antagligen ändras inom 10 minuter. Imorgon ska jag dra på målarkläderna och börja arbeta i rummet. Ni anar inte hur taggad jag blir av att bara skriva dom orden. Trött på att vara bosatt i hallen. Inget privatliv. Sen så saknar jag Wictoria. Så otroligt mycket. Ville bara säga det.

LOTS OF LOVE, E

Jag. Orkar. Inte.


ibland har jag känt att jag att jag duger

Hej-jag-kanske-borde-lägga-ner-bloggen?

Nej men ursäkta för sämst uppdatering, men här är det fullt upp. Spenderat hela helgen med kusinerna Cornelia och Julia. I lördags drog vi till Eskilstuna för att shoppa lite, bara det att vi kom in till stan drygt en halvtimme innan allt stängde. Så vi hamnade på McDonald's och snackade skit istället. På natten drog vi oss ut en sväng och pratade ännu mer, och jag är så jävla bra att jag är så tighta med mina underbara kusiner som jag är. Finns ingen som är så bra som dom, jag svär. Sen drog vi en sväng in till Flen för att hämta bror hos Richard. Då passade vi även på att besöka PW där det va skollan och Cornelia fick träffa Hugo [efter sådär 1år?..] haha.

Igår drog sig båda hemåt på dagen och jag bosatte mig i soffan med datorn, inlindat i ett täcke och kollade på The secret life of American teenagers-marathon. Framåt kvällen kom idén om att gå på bio upp [Saw 3D], så jag framförde förslaget till Malin. Hon bangade inte som mina fega kusiner, så jag stressade tills bussen 17.18 in till Flen och sen tog vi bussen till Katrineholm vid sex. 

Bion va helt okej, riktigt mys att kroppsdelarna flög rakt in i facet på en. Dock missade ju M alla dom händelserna eftersom hon valde att blunda, haha! Min lila fegis. Efter bion hämtade pappa oss och körde hem M innan vi drog hemåt mot Skebokvarn där jag somnade sött i sängen.

Idag har jag diskat ett stort jävla bombnedslag till disk, och efter maten som är klar nu hoppar jag in i duschen och fräshar till mig. Tar 16.11-bussen till Flen hem till Joy där vi ska kolla Paranormal Activity och mysa hela natten. Just like good old days.

LOTS OF LOVE, E

RSS 2.0