1 månad.

Nu börjar jag bli trött, ska nog kunna få lite sömn innan klockan ringer om 1,5 timme. 14 mars idag, en månad kvar till "vuxenlivet" och jag vet inte vad jag längtar mest till. Att jag faktiskt äntligen blir 18 eller att faktiskt få vara i en saknads människas närhet igen. Även om det bara är ett litet tag.

Nu vill jag bara att det ska bli bättre.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0