Trots min smärtfyllda hals och tunga huvud förflyttade jag mig till Flen idag för att träffa mina änglar, utom en som håller till i skidbacken. Blev mycket skratt och inga tårar, en lunch på Snabben förutom för min del då halsen och bankkortet sa emot och sedan glassmys i vårsolen trots vinterkylan.

Vid halv 4 blev jag kidnappad av Joy hem till hennes place där de pratades om allt i livets upp- och nedgångar. Vid sex plockade pappa upp mig och jag återvände hem. Imorgon börjar skolan igen men jag känner mig inte tillräckligt stark att ta mig dit än. Bara fem veckor kvar till nästa lov och trots att mycket gott väntar då vågar jag inte längta.