Precis hemkommen efter ett litet ös i Flen. Hade väldigt trevligt tillsammans med vissa personer, andra inte. Jag tycker att människor kan vara så svåra. Komplicerade. Undra hur många som säger att dom tycker om en fast dom egentligen inte gör det? Hur många gånger har man inte hört på när någon snackat negativt om någon, sedan sett den springa och krama den och prata på som att dom var bästa vänner? Det får en ju att fundera vad människor egentligen tycker. När man står tillsammans är allt glatt, frid och fröjd. När man vänder ryggen till så får man kniv efter kniv i ryggen. Och det värsta är att man aldrig vet om det. Osynliga knivar.

Tycker faktiskt att det är ganska töntigt. Varför låtsas tycka om någon när det egentligen är det sista man gör? Man gör ju bara sig själv till åtlöje. Fast det är ju riktigt roligt om man vet om att en person i själva verket inte gillar en, men har ett fint skådespel varje gång man ses eller stöter på varann. Jag kan umgås med personer jag ogillar, säga hej och bete mig som folk. Det gör ju stämningen så mycket trevligare. Men om den däremot vill ha kramar och fråga hur det är osv blir det bara för mycket. Varför fråga om man egentligen inte bryr sig?

Vad jag vill säga är att jag är trött på personer som inte kan stå för vad dom tycker. Gömma sig bakom en lögn eller en mask. Spela någon dom inte är. Känna något dom inte känner. Nej, det är bara patetiskt. Och jag hoppas att dom som gör så lär sig i längden att det är bättre att säga som det är. Världen går inte under pga. det. Jag lovar.

Men nu ska jag sova. Upp tidigt imorgon på dressyrkurs i stallet. Blir borta hela dagen, just so you know. Sen kommer jag antagligen sova tidigt och långt in på söndagen. Skönt att slippa kämpa sig upp vid sex på måndag iallafall. Lovet kunde inte komma mer perfekt.

LOTS OF LOVE, E