Hemma igen efter en lång och minst sagt tuff dag. Gick och la mig skapligt tidigt för att samla krafter, blev dock väckt av att mobilen ringer klockan två [tack sofia!], upp halv sju, dra på sig plagg efter plagg och sedan bege sig till Motala. Fick en starttid på 08.52, som mamma och jag missade, men kom iväg 08.58. Och de var nog de värsta jag har gjort i hela mitt liv. Dom första tre milen var en skaplig motvind, gick knappt att komma framåt. Sen efter första stoppet så kom vi i lä och de blev chill men jobbigt att cykla. Efter de gick det helt okej, tills vi kom till Kvarntorp då mitt framdäck small. Visade sig att de vara några idioter som varit ute och hällt ut nubb för att sabbotera. Kan säga att dom lyckades ganska bra, för alla cykelslangar tog typ slut. Blev iallafall hämtad av en "följar-bil" som skjutsade mig till Skänninge där dom lagade skiten. Där stod även kusin och väntade, så efter ca en timmes paus var vi igång igen och trampade för fullt dom sista milen in i mål. Nu har jag det avklarat, och jag tänker aldrig görat igen, punkt slut. Sen var de bara att vänta på att moster skulle komma in, eftersom mamma var tvungen att avbryta.

Så nu efter många turer, så är vi hemma igen. Peter håller på att göra mat, och det ska bli underbart gott. Antar att jag kryper ner i sängen sen, jag håller på att dö. Hoppas alla har haft en bra lördag, och att mina brudar som dissar mig har trevligt. Och tänker på mig. Jag tänker inte på er.