I'm no superman
Sitter och kollar igenom gamla statusar på min facebook. Folk som har skrivit till mig för några månader sen, som skrivit till mig för en vecka sen. Dom det känns som att jag förlorat idag. Och plötsligt blev jag rädd. Det är sant att jag inte hört av mig till mina vänner på länge, inte konstigt att dom tröttnar på mig? Nu vill jag plötsligt skriva till alla, verkligen alla och hinna ses innan skolan drar igång. För ärligt, jag tror inte jag klarar av att förlora någon mer. Jag vill så gärna lösa allt, men jag vet inte vad jag kan göra mer än det jag gjort.
Jag kan inte spola tillbaka och göra om i det förflutna, hur mycket jag än vill.
Jag kan inte spola tillbaka och göra om i det förflutna, hur mycket jag än vill.
Kommentarer
Trackback
