Sitter återigen i sängen med datorn i knät tillsammans me Malin. De är ungefär så vi har setat sen vi kom hem igår kväll, fram tills nu. De betyder alltså återigen en natt utan sömn. Och imorgon drar skolan igång, känner mig väl utvilad och att jag verkligen hunnit göra de som behövdes (säger vi). Kan ju annars vara lite mer ärlig och säga att ångesten kommer krypandes mer och mer för varje sekunde som går av denna fina söndagsmorgon. Har iallafall varit duktiga och tagit oss en tjugo-trettiominuters promenad i vårsolen ut till Ågläntan och våldgästat Bella. Fick skjuts av henne hem till Hotell Wennberg (även kallad fyllestugan) och har nu hamnat där vi hamnat. Sitter och väntar på att klockan ska gå lite mer framåt så att man kan få ner lite ordentlig mat i magen. Jag har trots allt inte fått någon riktig påsklunch iår mer än skolans budjetskit. Ganska besviken om jag ska vara ärlig.